Babble, babble, bitch, bitch

No words, no thoughts, no name, no slogan.

Lyssna på spellistan här.

Lyssna på spellistan här.

90-talstema: 1996

Avslutade studierna i Uppsala, vilket inte alls var tanken. Flyttade tillbaka till Helsingborg, vilket inte alls var tanken.

Rökte mycket och drack en del vin. Lyssnade på musik.

Lyssna på 1996 – från popfest till moshpit till nattklubb

90-talstema: 1992

I dag gästas Dagens Spotifylista av Kal Ström från dagensskiva.com.

Så här i efterhand blir en lista över vad jag lyssnade på 1992 ganska skev. Musik hade ett så mycket större relativt värde då, rent monetärt, än det har nu. Och min budget var starkt begränsad. Skivor jag köpte behövde väljas med stor omsorg och de jag valde spelades länge. Så länge att 1991 säkert är en större del av det jag faktiskt lyssnade på under 1992 än skivor som faktiskt släpptes under 1992.

Men det här är ändå ett tidsdokument över tiden för mig. Och de olika artisterna för in mig på olika minnesbanor.

Jag har alltid haft en ganska rörig smak, som passar dåligt för recommended if you like-tjänster. Jag glider gärna mellan musikaliskt snygga En Vogue via heroinstinna Alice in Chains till en finballad från R.E.M. Jag skulle kunnat välja helt andra låtar från de här skivorna, men de var viktiga för mig.

En Vogue var en del av min musiksmak jag knappt utforskat då. Jag hade alldeles för få influenser. Det var lättare att vara tonårskille och lyssna på Alice in Chains. Särskilt under den tiden när allt klumpades ihop till grunge.

Automatic for the People var en skiva jag lyssnade på under många långa sena kvällar och nätter. Mitt minne säger att den är lite smetig, men så fort jag faktsikt lyssnar för att kontrollera har den mest åldrats med värdighet. Nightswimming älskade jag.

Panteras Walk var vid den här tiden bara en låt för mig, riffet är helt oemotståndligt. Det var inte förrän Strenght Beyond Strength som jag föll fullständigt för Pantera och de tog sig in bland mina favoriband.

Rage Against The Machine fick jag av MTV. Det var på den tiden när Kanye West inte behövde skämta om att MTV spelade musik. Så här låter grinigt tonårsrum. Det är en skiva jag spelat så mycket att plastbiten lider av materialtrötthet.

RATM läckte över till mina första trevande steg mot hiphop och The Predator. De minnena luktar sommar och asfaltsbasket. (Vilket ju egentligen betyder att det här är musik jag mest lyssnade på 1993, men vi struntar i det nu — den släpptes ju 1992.)

Prince hade inte bytt bort sitt namn ännu, även om det var på den här skivan (som motsägelsefullt inleddes med My Name is Prince) som symbolen tog över. Skivan är långt ifrån en av hans bättre, ens från den sena perioden, men den har några riktigt bra låtar jag inte skulle vilja vara utan.

Leonard Cohen fick jag genom min mamma. Det var ganska jobbigt då och jag var verkligen tagen av den. Vi pratar inte mer om det, OK? Så här i efterhand kan jag ju konstatera att det är ganska fint. Mamma lyssnade på Lill Lindfors och lite dansband under min uppväxt. Här möttes vi av någon anledning som nästan är svårare att förstå från hennes synvinkel. Och när jag lyssnar på texterna kanske jag borde börja fundera mer över var hon befann sig då egentligen.

Men om jag bara ska utnämna två saker från 1992 att ta med mig blir det dels Ministrys Psalm 69 (eller vad vi nu ska betitla den där skivan som) och Blind Melons Sleepyhouse.

Psalm 69 var en chock första gången jag hörde den. Det var så hårt att jag kände det som ett slag i ansiktet. Men jag återvände fascinerat ända tills jag vande mig vid snärten. Jag hade aldrig hört något liknande och kommer antagligen aldrig få samma känsla som då. Jag uppfattade det som en ogenomtränglig vägg av ljud. En snabbhet som var omöjlig att spjälka. Nu känns det inte så extremt längre, men jag kan fortfarande minnas känslan. Nu är det bara en grym skiva.

Och sist måste jag välja låten som innehåller de bästa 30 sekunderna från 1992. Om man minns en låt från Blind Melons självbetitlade skiva är det kanske bi-låten. Men mellan 2:10 och 2:40 på Blind Melons Sleepyhouse pågår några av de bästa 30 sekunderna någonsin. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag får fortfarande rysningar av vällust när jag lyssnar.

Listan är dock ordnad annorlunda för bättre flyt.

Allra sist måste faktiskt åtminstone en länk bifogas till M.I.A.s fråga läggas till en lista om hur läget var ’92. Det bara är så.

Lyssna på låtarna i Spotify.

Tidigare 92-listor:

90-talstema: 1991

IMG_0129

En okvalificerad bildlärare i mörkaste Småland.

1991 var ett märkligt år och spellistan blev en spretig historia. Lyssna på den här.

Året inleddes med de sista skälvande tonerna av 80-talets svartrock: Fields of the Nephilim lade av för första gången och gav ut en liveplatta. The Sisters of Mercy hade precis gett ut vad som skulle visa sig vara deras sista platta.

Jag gick en journalistkurs på folkhögskola i Kungälv och sände närradio. Nonsens blandat med musik jag gillade. Bestämde mig under tiden för att inte bli journalist. Aldrig i livet. Men det var kul att klippa magnetband och göra sidlayout på vaxat papper. En av mina kurskamrater hade dator, resten av oss skrev alla uppgifter på skrivmaskin. Min maskin gjorde alla gemena a röda.

Jag blev pappa för första gången i april. Trodde mig veta att förhållandet inte skulle hålla och bestämde mig för att inte klippa håret förrän det tog slut. I vilket fall så gillade hon långt hår på killar. Vi höll ihop i fyra år och håret hann bli rejält långt. 1994 klippte jag mig. Då hade jag även lyckats ge min son det enda jag egentligen lovat mig själv att aldrig ge mina barn. Förmånen att växa upp under skilsmässoförhållanden.

I maj 1991 spelade The Sisters of Mercy i Hultsfred Folkets Park. Den är fortfarande en av de allra bästa konserter jag sett.

Från 1991 och framåt blev jag stammis på rockfestivaler, främst Hultsfred och Roskilde. Eftersom jag sällan hade pengar till slentrianköp av skivor eller kabelmusik i teven var det framför allt festivalerna som gav tillfälle att smaka på ny musik. Ett grönbete som fyllde en mage som skrek efter ny musik under vinterhalvåret. Efter att nästan ha festat bort The Jesus and Mary Chain på Roskilde 1989 var jag noga med att inte blanda alkohol och musik. Här breddades min musiksmak utanför synth och svartrock.

Efter sommaren arbetade jag som okvalificerad bildlärare på högstadiet under ett läsår innan jag fick sparken (eller ”vi har bestämt oss för att inte förlänga din anställning”). Kollegorna antydde att det var besvärande att jag låg mycket närmare eleverna i ålder och intressen, och att jag hade dåligt inflytande på dem. Vilket antagligen var helt rätt. Det här var bibelbälte och det är inte ett dugg svårt att vara ett dåligt inflytande. Under perioden var jag långhårig och klädde mig i svart: lappade byxor, luvtröja, spetsiga boots och skinnjacka. Kollegorna skämdes ögonen ur sig på studiedagarna. När vi hade friluftsdag cyklade jag med eleverna istället för att köra efter dem i bil som de andra lärarna. Under bildlektionerna lät jag ungarna teckna till musik som Nine Inch Nails och Ministry, men var noga att blanda med Peer Gynt, Carmina Burana, listpop och visor. Under hösten släpptes Nirvanas ”Nevermind” och plattan gick varm under lektionstid och håltimmar. Jag visste inte mitt eget bästa, 22 år gammal.

Ett år senare hade jag tillräckligt med fart för att ta mig bort från skogarna, till Uppsala och universitetsstudier.

90-talstema: 1990

Efter att ha upptäckt synten några år tidigare var det 1990 som jag började djupdyka i genren riktigt ordentligt, och 1990 var ett riktigt bra synt-år! Jag började hänga på Stadt Hamburg i Malmö och fick bland andra se Front Line Assembly där, Bill Leeb frågade mig var man fixade knark i Malmö och Johan 16 år gammal hade såklart ingen aning. Jag åkte till Valby hallen i Danmark och såg Depeche Mode för första gången på deras World Violation tour och såg senare Front 242 på Mejeriet i Lund. Jag köpte min första Nitzer ebb-platta vilket resulterade i att min kära mor var helt övertydad om att jag börjat knarka. Jag minns också tydligt en sen kväll med MTVs 120 Minutes när jag fick syn på Nine Inch Nails ”Head like a hole” och har varit helt såld på allt som Trent Reznor rört vid sedan dess. Jag fick på gymnasiet också kontakt med andra som gillade samma musik som mig, vilket var en ganska ny upplevelse och de introducerade mig för Ministry och Skinny Puppy.

Nu när jag ser tillbaks på 1990 och den musik som kom då och vad jag lyssnade på kan jag konstatera att det är nog framförallt 1990 som har definierat all musik jag har konsumerat under de följande 20 åren.

Lyssna på alla låtarna i Spotify.

Orgasmatron

Lyssna på låtarna i Spotify.

  • Motörhead Orgasmatron
  • Pantera Walk
  • Fear Factory Big God/Raped Souls
  • Machine Head Davidian
  • Ministry N.W.O.
  • DOWN Mourn
  • Corrosion Of Conformity Vote With A Bullet
  • Entombed Hollowman
  • Carcass No Love Lost
  • Prong Unconditional
  • Therapy Disgracelands (BBC Friday Rock Show 5/2/93)
  • Helmet Repetition
  • Pantera Mouth For War
  • Kreator Extreme Aggression
  • Slayer I Hate You
  • Sepultura Orgasmatron

Lyssna på låtarna i Spotify.

Här var Pelle 1992

Efter att jag publicerade min lista Where Were U In ‘92? skapade Anders en lista som svar på den där han försökte beskriva var han befann sig musikaliskt det året. Kal Ström följde snabbt upp med sin lista.

Det lustiga var att min ursprungliga lista inte handlade så mycket om var just jag befann mig det året, och mycket av musiken är ju ny. Men jag har ju aldrig backat för lite nostalgi så här kommer min lista över var jag befann mig musikaliskt 1992.

Som vanligt har jag valt en låt per artist, inga covers, inga remixer och det ska vara låtar som gavs ut det året (därför inget med Sister of Mercy bland annat). Och jag har naturligtvis försökt välja bara de låtar jag verkligen lyssnade på det året, inte det jag upptäckte senare, men det är ju alltid svårt att komma ihåg.

Eftersom Spotify är Spotify blir det en något osann lista eftersom all svensk punk och hardcore från den tiden saknas. Så borta från listan är bland annat Sista supen med 23 till, Dricka sprit och hålla käften med De lyckliga kompisarna och Lust med Johan Johansson.

Hela 90-talslistan finns här, och jag har försökt välja andra låtar än på den listan.

Lyssna på låtarna i Spotify.

  • Rage Against The Machine Killing In The Name
  • Alice In Chains Down in a hole
  • Faith No More Midlife Crisis
  • Biohazard Shades of grey
  • Ministry Scarecrow
  • Godflesh Spite
  • Peace Love & Pitbulls (I’m The) Radio King Kong
  • Skinny Puppy Killing Game
  • The Disposable Heroes of Hiphoprisy Language of Violence
  • Einstürzende Neubauten 12305 (Te Nacht)
  • Del Amitri The First Rule Of Love
  • Helmet Unsung
  • Therapy? Nausea
  • Rollins Band You Didn’t Need
  • Sator Bound to be Good
  • Bad Religion Generator
  • Shamen Boss Drum
  • Meat Beat Manifesto Mindstream
  • The Orb Blue Room

Lyssna på låtarna i Spotify.

Sanity assasin

Lyssna på låtarna i Spotify.

  • The sanity assasin Bauhaus
  • Mirror people Love and Rockets
  • Für einen augenblick (remix) Die Krupps
  • Divebomber Pigface
  • In the neck Revolting Cocks
  • Inquisition Skinny Puppy
  • Stigmata (remix) Ministry
  • War pimp renaissance Lard
  • She fell away Nick Cave & the Bad Seeds
  • Love like blood (extended 12″ mix) Killing Joke
  • Walk away The Sisters of Mercy
  • Subway Peter Murphy
  • Je m’aime Pig
  • Final solution Peter Murphy
  • She’s in parties Bauhaus
  • Oh my love Martin L Gore
  • When you don’t see me (remix) The Sisters of Mercy
  • Dreams never end New Order
  • M The Cure

Pelles 90-tal

Jag gör som Sofia och följer upp min nollnolltals-lista med favoriterna från 1990-talet.

Lyssna på låtarna i Spotify.

Några regler måste man ju hålla sig med så det här är mina (som jag i några fall bryter mot, varför skulle man annars ha regler):

  • Låtarna måste finnas i Spotify (vilket uteslöt mängder av musik, bland annat det mesta från den svenska punk- och hardcorevågen).
  • Bara en låt per artist.
  • Inga covers.
  • Låtarna ska finnas utgivna på ett album.
  • Inga remixar.

Ingen regel i och för sig men eftersom det trots allt handlar om en spellista har jag försökt samla musik i liknande stil nära varandra för att minska överdrivet eklektiska hopp.

Utgivningsåren för skivorna är hämtat från Discogs.com.

  1. Killing in the name Rage Against The Machine, Rage against the machine (1992)
  2. Enjoy the silence Depeche Mode, Violator (1990)
  3. Alive Pearl Jam, Ten (1991)
  4. Would? Alice In Chains, Dirt (1992)
  5. Something fast The Sisters of Mercy, Vision thing (1990)
  6. Let your fingers do the walking Sort Sol, Glamourpuss (1993)
  7. Städer när jag blöder Joakim Thåström, Det e ni som e dom konstiga det är jag som e normal (1999)
  8. Surface of the moon Del Amitri, Change everything (1992)
  9. Violently happy Björk, Debut (1993)
  10. Religion Front 242, 06:21:03:11 Up Evil (1993)
  11. Mindstream Meat Beat Manifesto, Satyricon (1992)
  12. How fortunate the man with none Dead Can Dance, Into the labyrinth (1993)
  13. Loverman Nick Cave & The Bad Seeds, Let love in (1994)
  14. Walking wounded Everything But The Girl, Walking wounded (1996)
  15. RV Faith No More, Angel Dust (1992)
  16. N.W.O. Ministry, Psalm 69: The Way to Succeed & the Way to Suck Eggs (1992)
  17. Love in vein Skinny Puppy, Last rights (1992)
  18. Hurt Nine Inch Nails, The Downward Spiral (1994)
  19. Water pistol man The Disposable Heroes of Hiphoprisy, Hypocrisy is the greatest luxury (1992)
  20. Blue room The Orb, U.F.Orb (1992)
  21. Timeless Goldie, Timeless (1995)
  22. (I’m the) Radio King-Kong Peace Love & Pitbulls, Peace Love & Pitbulls (1992)
  23. Just another victim Helmet & House of Pain, Judgement Night OST (1993)
  24. Refuse/Resist Sepultura, Chaos A.D. (1993)
  25. Rodney King Lucky People Center, Welcome to Lucky People Center (1993)
  26. Spite Godflesh, Pure (1992)
  27. Karmacoma Massive Attack, Protection (1995)
  28. Black Steel Tricky, Maxinquaye (1995)
  29. 12305 (Te Nacht) Einstürzende Neubauten, Tabula Rasa (1993)
  30. Constant Craving K.D. Lang, Ingénue (1992)
  31. Cardboard box city The Levellers, A weapon called the world (1990)
  32. Grow or pay D-A-D, Riskin’ it all (1991)
  33. Cure for pain Morphine, Cure for pain (1993)
  34. You didn’t need Rollins band, The end of silence (1991)
  35. Golden age Union Carbide Productions, From influence to ignorance (1991)
  36. Nästan perfekt Lars Winnerbäck, Kom (1999)
  37. Helgen v. 48 Bob Hund, Jag rear ut min själ (1998)
  38. We’re right you’re wrong Sator, Headquake (1992)
  39. Space New Model Army, Impurity (1990)
  40. Trigger inside Therapy?, Troublegum (1994)
  41. In the meantime Helmet, Meantime (1992)
  42. Shades of grey Biohazard, Urban discipline (1992)
  43. Who sets the rules Sick of it All, Scratch the surface (1994)
  44. Kerosene Bad Religion, Recipe for hate (1993)
  45. Pretend we’re dead L7, Bricks are heavy (1992)
  46. Rather be dead Refused, Rather Be Dead E.P. (1996)
  47. Bloodsport Mobb Deep, Hell on earth (1996)
  48. Wu-Tang Clan ain’t nuthing ta fuck wit Wu-Tang Clan, Enter the Wu-Tang: 36 chambers (1993)
  49. Insane in the brain Cypress Hill, Black sunday (1993)
  50. Street Dreams Nas, It was written (1996)
  51. Friday I’m in love The Cure, Wish (1992)
  52. It’s a fine day Opus III, Mind fruit (1992)
  53. Midnight in a perfect world DJ Shadow, Entroducing… (1996)
  54. Television Baxter, Baxter (1998)
  55. Belfast Orbital, Orbital (Green Album) (1991)
  56. Go Moby, Moby (1992)
  57. Persuasion Billie Ray Martin, Trance Europe Express vol 1 (1993)
  58. God is a DJ Faithless, Sunday 8PM (1998)
  59. Being boring Pet Shop Boys, Behaviour (1990)
  60. Rain of ruin Blue for Two, Search & Enjoy (1992)
  61. Release yo’ delf (Prodigy remix) Method Man, Tical (1994)
  62. B.I.B.L.E. (Basic instructions before leaving earth) feat. Killah Priest GZA, Liquid swords (1995)
  63. Woo Haa!! Goy you all in check feat. Rampage the Last Boy Scout Busta Rhymes, The Coming (1996)
  64. Sabotage Beastie Boys, Ill communication (1994)
  65. Mikrofonkåt Petter, Mitt sjätte sinne (1998)
  66. Never there Cake, Prolonging the magic (1998)
  67. Tåg & flyg & båt Fläskkvartetten, Jag ger vad som helst för lite solsken (1998)
  68. Wandering star Portishead, Dummy (1994)
  69. Remember feat. Robyn Christian Falk, Quel bordel (1999)
  70. Provision Front Line Assembly, Caustic grip (1990)
  71. Alle is mein Pigface, Fook (1992)
  72. Forkboy Lard, The Last Temptation Of Reid (1990)
  73. Vai toma no cu Nailbomb, Point blank (1994)
  74. The only living boy in New Cross Carter The Unstoppable Sex Machine, 1992 The love album (1992)
  75. Say what you want (All day every day) feat. Method Man & RZA Texas, The Greatest hits (1998)
  76. Dub be good to me Beats International, Let them eat bingo (1990)
  77. In my mind Antiloop, LP (1997)
  78. Fatman The Shamen, Boss drum (1992)
  79. Om du var här Kent, Isola (1997)
  80. Monkey wrench Foo Fighters, The colour and the shape (1997)
  81. Rusty cage Soundgarden, Badmotorfinger (1991)
  82. Grand Canaria The Soundtrack of Our Lives, Welcome to the infant freebase (1996)
  83. So it’s over Weeping Willows, Broken promise land (1997)
  84. Malibu Hole, Celebrity skin (1998)
  85. 1979 Smashing Pumpkins, Mellon Collie and the Infinite Sadness (1995)
  86. Tysk indian Olle Ljungström, Världens räddaste man (1994)
  87. Reach down Temple of the dog, Temple of the dog (1991)
  88. In bloom Nirvana, Nevermind (1991)
  89. Song 2 Blur, Blur (1997)
  90. Unbelievable EMF, Schubert dip (1991)
  91. Sit down James, James (1991)
  92. Cannonball The Breeders, Last splash (1993)
  93. What’s up? 4 Non Blondes, Bigger, better, faster, more! (1992)
  94. Someday I suppose The Mighty Mighty Bosstones, Ska-Core, the devil and more (1994)
  95. Too many puppies Primus, Frizzle Fry (1990)
  96. Right to nothing Prong, Beg to differ (1990)
  97. Anger! Downset, Downset (1994)
  98. Lest we forget Bolt Thrower, For victory (1994)
  99. Tha Crodssroads Bone Thugs-n-Harmony, E. 1999 Eternal (1995)
  100. La Raza Kid Frost, Hispanic causing panic (1990)

Inte bara Ministry

httpv://www.youtube.com/watch?v=Mg0M87OTRT8

The Alien, Alien Dog Star, Alien Jourgensen, Hypo Luxa, Dog, Alien Dog Star, Buck Satan och Uncle Al. Kärt barn har många namn. Många band har han också: Ministry, Revolting Cocks, Lard, 1000 Homo Djs, PTP, Acid Horse, Lead into Gold, Pailhead, Buck Satan & the 666 Shooters.

Med plattorna ”With Sympathy” (som bandet helt strukit från den officiella diskografin) och ”Twitch” hann Ministry med att vara både new wave och synthband innan Al Jourgensen och plöjde upp djupa fåror i underlaget med sin tunga industrirock. ”Det där testosteronstinna skitbandet” fräste en kvinnlig vän när den grabbigare halvan av festivalgänget banade sig väg över festivalområdet för att se Ministry live. Jo, så är det kanske. Icke desto mindre lyckades Ministry och Alain Jourgensen göra musik som var både tyngre och mer melodiös än den heavy metal var närmaste granne. Som en dansant murbräcka. Oemotståndligt.

Parallellt med Minstry körde Al och Paul Barker även Lard med Jello Biafra (Dead Kennedys) och kortare sidoprojekt som 1000 Homo DJs (med Trent Reznor och Jello Biafra), PTP (med Ogre och Chris Connelly), Acid Horse (med Cabaret Voltaire), Lead Into Gold och Pailhead.

Musik från Al, Ministry och några sidospår.

httpv://www.youtube.com/watch?v=tnuwYJ9bZbI

httpv://www.youtube.com/watch?v=93-zpH5Up6A

httpv://www.youtube.com/watch?v=8QwBozliMYw

httpv://www.youtube.com/watch?v=06gwY2_Nm1Q

httpv://www.youtube.com/watch?v=jggwYpAQ7eg