90-talstema: 1992

I dag gästas Dagens Spotifylista av Kal Ström från dagensskiva.com.

Så här i efterhand blir en lista över vad jag lyssnade på 1992 ganska skev. Musik hade ett så mycket större relativt värde då, rent monetärt, än det har nu. Och min budget var starkt begränsad. Skivor jag köpte behövde väljas med stor omsorg och de jag valde spelades länge. Så länge att 1991 säkert är en större del av det jag faktiskt lyssnade på under 1992 än skivor som faktiskt släpptes under 1992.

Men det här är ändå ett tidsdokument över tiden för mig. Och de olika artisterna för in mig på olika minnesbanor.

Jag har alltid haft en ganska rörig smak, som passar dåligt för recommended if you like-tjänster. Jag glider gärna mellan musikaliskt snygga En Vogue via heroinstinna Alice in Chains till en finballad från R.E.M. Jag skulle kunnat välja helt andra låtar från de här skivorna, men de var viktiga för mig.

En Vogue var en del av min musiksmak jag knappt utforskat då. Jag hade alldeles för få influenser. Det var lättare att vara tonårskille och lyssna på Alice in Chains. Särskilt under den tiden när allt klumpades ihop till grunge.

Automatic for the People var en skiva jag lyssnade på under många långa sena kvällar och nätter. Mitt minne säger att den är lite smetig, men så fort jag faktsikt lyssnar för att kontrollera har den mest åldrats med värdighet. Nightswimming älskade jag.

Panteras Walk var vid den här tiden bara en låt för mig, riffet är helt oemotståndligt. Det var inte förrän Strenght Beyond Strength som jag föll fullständigt för Pantera och de tog sig in bland mina favoriband.

Rage Against The Machine fick jag av MTV. Det var på den tiden när Kanye West inte behövde skämta om att MTV spelade musik. Så här låter grinigt tonårsrum. Det är en skiva jag spelat så mycket att plastbiten lider av materialtrötthet.

RATM läckte över till mina första trevande steg mot hiphop och The Predator. De minnena luktar sommar och asfaltsbasket. (Vilket ju egentligen betyder att det här är musik jag mest lyssnade på 1993, men vi struntar i det nu — den släpptes ju 1992.)

Prince hade inte bytt bort sitt namn ännu, även om det var på den här skivan (som motsägelsefullt inleddes med My Name is Prince) som symbolen tog över. Skivan är långt ifrån en av hans bättre, ens från den sena perioden, men den har några riktigt bra låtar jag inte skulle vilja vara utan.

Leonard Cohen fick jag genom min mamma. Det var ganska jobbigt då och jag var verkligen tagen av den. Vi pratar inte mer om det, OK? Så här i efterhand kan jag ju konstatera att det är ganska fint. Mamma lyssnade på Lill Lindfors och lite dansband under min uppväxt. Här möttes vi av någon anledning som nästan är svårare att förstå från hennes synvinkel. Och när jag lyssnar på texterna kanske jag borde börja fundera mer över var hon befann sig då egentligen.

Men om jag bara ska utnämna två saker från 1992 att ta med mig blir det dels Ministrys Psalm 69 (eller vad vi nu ska betitla den där skivan som) och Blind Melons Sleepyhouse.

Psalm 69 var en chock första gången jag hörde den. Det var så hårt att jag kände det som ett slag i ansiktet. Men jag återvände fascinerat ända tills jag vande mig vid snärten. Jag hade aldrig hört något liknande och kommer antagligen aldrig få samma känsla som då. Jag uppfattade det som en ogenomtränglig vägg av ljud. En snabbhet som var omöjlig att spjälka. Nu känns det inte så extremt längre, men jag kan fortfarande minnas känslan. Nu är det bara en grym skiva.

Och sist måste jag välja låten som innehåller de bästa 30 sekunderna från 1992. Om man minns en låt från Blind Melons självbetitlade skiva är det kanske bi-låten. Men mellan 2:10 och 2:40 på Blind Melons Sleepyhouse pågår några av de bästa 30 sekunderna någonsin. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag får fortfarande rysningar av vällust när jag lyssnar.

Listan är dock ordnad annorlunda för bättre flyt.

Allra sist måste faktiskt åtminstone en länk bifogas till M.I.A.s fråga läggas till en lista om hur läget var ’92. Det bara är så.

Lyssna på låtarna i Spotify.

Tidigare 92-listor:

• Anders Mildners 1992
• Pelle Stens 1992
• Sofia Mirjamsdotters 1992