Min årstiondebästalista ser ut som den gör för att jag under årtiondets första år läste något som inte nödvändigtvis hade något att göra med musiklyssnande. Det var något om hur vi med stigande ålder tenderar att bli allt mindre öppna för det som är nytt. Jag närmade mig förvisso 40 men kände ingen ångest inför åldrandet. Däremot skrämde mig tanken på att bli mindre mottaglig för nya intryck. Det var något jag aktivt ville bekämpa.
Nästan som en rekyl på denna insikt så slogs jag av att min musikkonsumtion hade stagnerat. Om jag via Last.fm tittar på statistik från 00-talet så var det huvudsakligen samma artister jag lyssnade på år efter år. Flera hade jag lyssnat på sedan 90- eller 80-talet.
Jag började att mata på med ny musik eller sådan som var ny för mig. Nya genrer. Nämnda Last.fm hjälpte mig både att utforska subgenrer och artister inom dessa, samt att rekommendera mig fler utifrån de jag fäste mig vid. Jag använder fortfarande denna fantastiska tjänst, trots att Spotify Discover Weekly delvis automatiserar mitt musikupptäckande.
Det finns ett par artister och band på min 10-talslista som jag har lyssnat på i decennier: PJ Harvey, Mogwai, Daft Punk. I övrigt är det sådana från min egenuppblåsta filterbubbla. Jag kör lite Discover Weekly, jag får tips av någon, jag läser om musik och provlyssnar, jag plockar in förslag från Last.fm, jag fäster mig vid vissa saker, algoritmerna influeras.
Hur min lista hade sett ut om jag inte hade förändrat mitt musiklyssnande kan jag inte veta. Jag har försökt att bredda mig, såväl bakåt i musikhistorien som genom att lyssna på det nya som släpps. Vid slutet av 00-talet hade Last.fm loggat ungefär tvåtusen unika artister. Nu när jag skriver detta är siffran 7590. Det säger kanske inte så mycket om hur väl jag har kunnat diversifiera mitt lyssnande. I slutänden så hänger det på vilken musik jag fäster mig vid: även om jag matar på med ett bredare flöde musik så kanske det ändå inte breddar min smak.
Hursomhelst, det här är en lista där jag har valt den musik som jag fortfarande går i gång på. Dessutom så har jag försökt välja sådant som jag tror kommer funka för mig även en bit in på nästa decennium. Det blev tjugosju stycken när jag bestämt mig för att inte ta med fler spår av en artist.
Jag har inte försökt välja musik som jag tycker är representativ för decenniet eller som har varit av betydande för musikhistorien. Inuti min filterbubbla så kan jag inte riktigt avgöra det.
Jag har inte heller rankat spåren, så ordningen är en som jag tycker funkar att lyssna på från början till slut.
Här är min lista, jag hoppas att du upptäcker något du gillar där.
- WU LYF ”Summas Bliss”
- Frank Ocean ”Ivy”
- Feu! Chatterton ”Côte Concorde”
- Kate Tempest ”Europe Is Lost”
- Mogwai ”Death Rays”
- Säkert! ”Dian Fossey”
- Alex Ebert ”Truth”
- Dolce ”Vårvisa”
- Vasas flora och fauna ”Om jag nånsin far till Jakobstad igen”
- Foxygen ”Cosmic Vibrations”
- Daft Punk ”Within”
- Shabazz Palaces ”A treatease dedicated to The Avian Airess from North East Nubis (1000 questions, 1 answer)”
- Digits ”Love Is Only Affection”
- Bowerbirds ”This Year”
- PJ Harvey ”In The Dark Places”
- Andrew Bird ”Manifest”
- Connan Mockasin ”It’s Choade My Dear”
- First Aid Kit ”When I Grow Up”
- Alex Cameron ”Take Care of Business”
- Odd Beholder ”Landscape Escape”
- SKYGGE ”Magic Man”
- Anika ”Yang Yang”
- Kevin Morby ”Hail Mary”
- This Is The Kit ”Waterproof”
- Timber Timbre ”Black Water”
- Ólafur Arnalds, Nils Frahm ”20:17”
- Bass Drum of Death ”Get Found”
Peter Lindberg utvecklar mjukvara för konsultbyrån Fleecelabs.