90-talstema: 1999

1999 var året då jag skilde mig, flyttade med mina tre då små barn till den lägenhet där jag fortfarande bor kvar.
För att tala klarspråk – det var ett riktigt jävligt år. Mina minnen är väldigt suddiga, jag var deprimerad och gick omkring i ett chocktillstånd som inte släppte på flera år.
Jag lyssnade inte så mycket på musik. All musik, precis all, var förknippad med mitt ex. På ena eller andra sättet. Antingen var det låtar vi hade gillat tillsammans, eller så var det musik jag visste att han skulle gilla, alternativt låttexter som kunde associeras till sveket, till alla förlorade drömmar och skit.
Men jag började långsamt och så småningom att hitta min egen musik.
Den som inte hade med honom eller vårt liv att göra, den som var min egen. Och jag skapade nya egna minnen till det gamla.
Men det var först senare, ett par år in på 2000-talet, som jag på allvar började botanisera och lyssna och kunde göra det utan att det skar i bröstet och sved i hjärtat. Därför är det nog så att många av låtarna på min lista är låtar jag inte alls lyssnade på 1999, däremot kanske 2002.
Vissa av dem däremot har jag gråtit många tårar till, andra kanske till och blivit tipsad om av exet. Men jag ska inte tråka ut er med detaljerade kommentarer till låtarna.

Här är mitt 1999.

Tidigare listor på 1999-temat.

Come away with me

Fick en fråga för ett tag sedan av en vän. Hon ville ha tips på “nya tjejer som gör musik”. Alltså ny musik, gjord av tjejer. Hon hade inte haft koll på länge, så jag började rota i mina listor och ge henne tips. Därför har jag lyssnat en hel del på tjejer på sistone, och nu också satt ihop en liten lista för er. Den innehåller bland andra Jenny Wilson, Regina Spektor, Keren Ann och så Melody Gardot som många upptäckte när hon besökte Skavlan förra helgen.

httpv://www.youtube.com/watch?v=X7FKaj7E2SY

Lyssna på Babes.

Tidigare har jag gjort den här listan med uteslutande tjejer och jag kallade den för “svenska flicka“.

God Jul!

httpv://www.youtube.com/watch?v=oHteYSqr2fU

Man har väl olika favoriter vid olika tider. Sedan ett år tillbaka är Nellie McKays jullåt ”A Christmas Dirge” den jag helst spelar. Man kan betrakta den som sorglig. Eller som rolig. Eller ironisk. Det beror nog på hur mycket glögg man har fått i sig. Hur som helst gör julen fina saker med människor. Och plötsligt är steget från Andy Partridge till Judy Garland inte alls så långt.

God Jul! säger jag och spelar Three Wise Men, Dinah Shore, Dinah Washington, The Beach Boys, The Bird and the Bee, Peggy Lee, Everything but the Girl, Slade, James Brown, Damon Brown, Dick Robertson, Joe Bushkin och Judy Garland tills skinkan tagit slut.

Lyssna på låtarna i Spotify.