Att gråta på svenska

I dag publicerar vi en gästlista av Towe Paqualin. Spellistan publicerades ursprungligen på Smulgubbe.

Jag är mamma till en krigare med cerebral pares. Jag tänkte inte alls på normalitet och funktionshinder innan hon föddes. Jag kände inte till annorlundaskap överhuvudtaget och med henne kom en helt ny värld att lära känna och bli förälskad i. Men stundtals även en svår, ensam och gråtmild värld. I spår 1 på den här låtlistan sjunger en annan mamma om att ha ett barn med just CP hon säger det så vackert:

”Jag ser mänskor gå förbi
De tror de ser en tragedi
& här sitter vi
& räknar segrar”

Precis så är det. Vi räknar segrar och varje dag är en guld. Min dotter kan inte prata och kan inte gå men är full av både poesi och rörelse. Som bra musik. Den här listan är sorgen bakom all glädje som ibland måste få ta plats. Att bara få gråta lite på svenska ibland kanske är skönt även för dig?

/ Towe Paqualin

Lyssna på låtarna i Spotify.

  • Stina Berge Pariserhjul
  • Jakob Hellman Tårarna
  • Olle Ljungström Vissa funktioner
  • Olle Ljungström Som Du
  • Cornelis Vreeswijk Sommarkort
  • Ann-Louise Hanson Jag hade en gång en båt Wreck Of John B
  • Bo Kaspers Orkester Ett ögonblick i sänder
  • Melissa Horn Långa nätter
  • Maritza Horn Lasarettvisan
  • Kent Utan dina andetag
  • Thåström Fanfanfan
  • Grymlings Där gullvivan blommar
  • Toni Holgersson Den jag en gång var
  • Idde Schultz, Anna Stadling Där Dimma Döljer Dag
  • Ainbusk Fält av guld (Fields Of Gold)
  • Tomas Andersson Wij Vitt brus
  • Marie Fredriksson Sparvöga
  • Pernilla Andersson och Dregen Jag och min far
  • Elin Ruth Sigvardsson Kom ihåg mig
  • Frida Öhrn, Bo Sundström Jag Har Gått Inunder Stjärnor
  • Carl Johan Vallgren Lycklig

Lyssna på låtarna i Spotify.

Mitt 90-tal

Jag gjorde en sån nollnolltalslista och tyckte att det var svårt. Svårt mest för att många av låtarna jag ville ha med visade sig vara från 90-talet. Inser att jag börjar bli gammal, och att min musiklyssning är präglad av vad jag lyssnade på då. Därför kunde jag inte låta bli att göra en lista med mina hundra bästa 90-talslåtar. Eller kanske snarare – de hundra låtar som präglat mig mest. Inte nödvändigtvis de allra bästa låtarna. Och i vanlig ordning har jag valt bort allt som inte finns på Spotify – det blir som svårt att göra en lista av låtar som inte går att lyssna på.

Här är min nittiotalslista.

Mymlans mest spelade

httpv://www.youtube.com/watch?v=jRMe5H9WKpM

Jag ska väl inte vara sämre än Pelle och Niclas, även jag bjuder på de tio mest spelade låtarna i min LastFm under året.
Och det slår mig att hälften av tiden jag ägnar åt musiklyssning spelar jag ungefär samma låtar och och om igen. Ungefär som det sägs att de flesta hushåll har ungefär tio maträtter som de äter nästan årets alla dagar, förutom de där få gångerna de bestämmer sig för att göra något extra eller prova något nytt.

Mina mest spelade är:
Nick Cave – Where the wild roses grow
Sällskapet – Den dan
Covenant – Invisible & Silent
Thåström – Fanfanfan
Smashing Pumpkins – Landslide
Freddie Wadling – Drömmarna
Kent – Ingenting
Bo Kaspers Orkester – Undantag
Lars Winnerbäck – Att fånga en fjäril
Cortex – The Freaks

De går att lyssna på här.

Reblog this post [with Zemanta]